Om mig

•••••••••••••••••••••••••••   •••••

Jag heter Pernilla Löf och det är jag som har kennelprefixet Chasing Leaves. Jag är född och uppvuxen i en jägarfamilj i en liten norrländsk by på landet, vi har under hela mitt liv alltid haft älghundar hemma (jämthund, gråhund och/eller någon blandning mellan dessa). Hundar har alltid varit en enormt stor del av mitt liv och min absolut största källa till lycka. För mig har hundarna aldrig varit en hobby, de är min livsstil, min familj, något som jag inte kan leva utan. Varje individ som bor hos mig är högt älskad. Just nu har jag tre whippettjejer men planen är att utöka flocken med en mudivalp om inte allt för länge samt en jakthund av rasen jämthund eller finsk spets. Jag föder upp hundar i liten skala med tydliga mål, för att läsa mer om detta, läs under fliken "Om kenneln".

När jag var femton år gammal så köpte jag min första egna hund, en whippethane vid namn High Speeds Master Mind som jag kallade för Chaplin. Jag hade då läst om rasen i över två år på olika hemsidor, i rasböcker, kollat på varje kennelhemsida hundra gånger och till slut träffade jag whippets för första gången på en LC tövling som hölls i närheten av där jag bor. Där och då var jag hundra procent säker på rasen var rätt för mig och det dröjde inte länge innan Chaplin flyttade in. Sommaren innan jag fyllde sexton år så flyttade jag hemifrån för att börja på Grans Naturbruksgymnasium, Chaplin flyttade såklart med mig till Öjebyn som ligger en mil utanför Piteå. Där gick jag skola i tre år och fördjupade mig mer om hundar, där fick jag en enormt bra grund att stå på och en stor kunskapsbas både inom teoretiska ämnen som till exempel hundavel (vi gick hunduppfödarutbildningen via skolan), etologi, djursjukvård, mentalitet, valp- och allmänlydnadsinstruktörsutbildning i samarbete med SBK och mycket mer, samt praktiska ämnen där vi tränade hundar på olika sätt och inom olika områden. När jag gick sista året på Grans så köpte jag min första whippettik Segra (Burnt Sienna La Madre Spring), jag hade länge tittat på hennes mamma Bree och hon är fortfarande i skrivande stund en av de absolut vackraste whippettikarna som jag någonsin har sett. Lyckan var total när ja fick veta att Segra skulle flytta hem till mig! Under mitt sista år på Grans så fick Chaplin diagnosen artros i sin ena hasled, vilket gjorde att han hade problem med hältor i perioder. Därför blev Segra min egen träningshund på skolan för att skona Chanplins ben. Dessvärre blev hans smärtproblematik bara värre och värre trots medicinering och rehab så när Chaplin var fyra år fick han somna in. Han var något alldeles speciellt för mig och när han lämnade mig så kändes det som att en del av mig dog med honom. En del skulle kanske ha valt att amputera hans ben i det läget, men för honom var det inget alternativ, han skulle inte ha fått ett värdigt liv. Än idag så har jag inte träffat en klumpigare hund än Chaplin, han var snabb som blixten rakt fram men han hade en enorm svängradie vilket gjorde att han ofta gjorde illa sig, snubblade/föll eller sprang in i saker. Det i kombination med att han hade några andra krämpor också gjorde att jag fattade det mest osjälviska beslut jag någonsin har tagit, jag lät honom gå.

Kort efter Chaplins bortgång så hade Lisa (Segras uppfödare) en kull på gång efter hennes fina tik Lexi (en halvsyster till Segra), så jag hörde av mig till Lisa och några veckor senare föddes valparna, två tikar blev det och Lisa själv skulle behålla en på foder och den andra blev min. Så då flyttade lilla Lava (Burnt Sienna Mira) in och hon är verkligen en karaktär utan dess like. Så underbar hund på alla sätt, hon är en "once in a lifetime" hund och hon har många helt fantastiska kvalitéer. Tanken var att jag inte skulle köpa någon mer whippetvalp utan att behålla en valp från Lavas första kull och köpa in en mudivalp istället. Men på vägen hann lilla Röja (Burnt Sienna Don't Stop Believin') ändå flytta in, hon hade hela tiden varit min favorit i kullen och när Lisa sa att det var den tiken som var otingad så kunde jag inte hålla mig, jag gjorde ett spontanköp och det kommer jag aldrig att ångra - vilken fantastisk hund jag fick! Så livlig, lekfull, orädd, framåt, social och mysig hund på alla sätt och vis. 

Drömmen är fortfarande att köpa en mudi också i framtiden, jag har haft en valp bokad flera gånger och två gånger har två olika tikar gått tom och när det väl blev valpar så blev det på den enda tiden på året som jag inte kunde ta en valp. Jag fastnade för den rasen redan år tvåtusenelva när jag började på Grans, där träffade jag Linn, som nu är min allra närmsta vän. Linn hade då en mudihane med sig på skolan som var alldeles underbar, dessvärre blev han sjuk och gick bort vid två års ålder. Linn har en muditik nu som har så många alldeles underbara kvalitéer. Det är en så trevlig ras och jag har länge känt att jag gärna skulle vilja ha olika raser som kompenserar för allt som jag vill göra, även om jag alltid kommer att vara "whippetfrälst" först och främst. Att det då blev en vallhundsras som jag fastnade för är dels för att jag älskar att träna hund och jag vill gärna ha en hund att kunna träna och tävla bruks med samt även vallning den dagen jag skaffar egna får. Mudi är en liten ras som är aningen mindre än whippet och jag vill inte ha en så stor hundras av flera skäl, dels är det enklare att ha en mindre modell av hund - lättare att ta med sig och tar inte så mycket plats. Men det blir också en mycket mindre risk att hundarna skadar varandra när de leker än om det är stor storleksskillnad mellan hundarna. Och efter att ha träffat flera vallhundsraser så är mudi utan tvekan den jag trivs bäst med och som jag själv vill avla på i framtiden.

Mina utbildningar:

- SKKs Hunduppfödarutbildning via Grans Naturbruksskola

- Hundlinjen på Grans Naturbruksskola (3 år)

- Valp- och allmänlydnadsinstruktör via Svenska Brukshundklubben

- Diplomerad hundpsykolog via Hundens Hus i Stockholm (1 år)

- SKKs Hunduppfödarutbildning via Studiefrämjandet. (Jag ville fräscha upp minnet och även ta del av det som tillkommit nytt sedan jag gick den förra gången)